Korruption

Brottsförebygganderådet, Brå, har i en rapport definierat korruption som maktmissbruk (Brå 2007:21). Genom att ta emot mutor missbrukar muttagaren sin ställning och maktposition.

Även om mutor och otillbörliga belöningar står i centrum kan korruption i betydelsen maktmissbruk även yttra sig som tjänstefel, förskingring, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Karaktäristiskt för korruption är det sluttande planet mellan det lagliga och olagliga. Gråzonerna är betydande. Dessutom förändras synen på korruption med tiden. Utbyte av gåvor och tjänster brukar ses som ett tecken på tacksamhet och generositet. I dagens samhälle, med en ökad medvetenhet om korruption, finns en konflikt i synen på gåvor, som tidigare ansågs vara sociala utbyten men numera ifrågasätts (Åkerström 2011).

Hur en muta definieras

”En muta eller otillbörlig belöning utgörs av förmåner av olika slag” (SOU 1974:37, s. 141). I praktiken betyder det att en muta kan bestå av i stort sett allt som otillbörligt erbjuds (givande av muta), eller tas emot (tagande av muta) för ett uppdrag eller en tjänst. Det är straffbart redan att erbjuda eller kräva en otillbörlig förmån, även om den inte faktiskt blir verklighet. Bestämmelserna om givande respektive tagande av muta finns i 10 kap. 5a och 5b §§ brottsbalken.

Korruption är en form av otillåten påverkan

Korruption i form av mutor och belöningar är ett sätt att utöva otillåten påverkan. Mutgivaren vill att muttagaren ska agera på ett visst sätt, förhålla sig passiv eller lämna information. Andra former av otillåten påverkan är hot, våld, trakasserier och skadegörelse. Brå har i en rad rapporter undersökt otillåten påverkan mot olika kategorier myndighetspersoner, men även mot vittnen och brottsoffer samt mot företagare (Brå 2005:18, Brå 2008:8, Brå 2009:7, Brå 2009:13, Brå 2009, Brå 2012:12).

På ett seminarium som Partsrådet anordnade våren 2015 pratade Tomas Brytting, professor i organisationsetik och forskningsledare vid Ersta-Sköndal högskola, om bedrägerier och oegentligheter i arbetslivet.

Brottsförebygganderådet, Brå, har i en rapport definierat korruption som maktmissbruk (Brå 2007:21). Genom att ta emot mutor missbrukar muttagaren sin ställning och maktposition.

Även om mutor och otillbörliga belöningar står i centrum kan korruption i betydelsen maktmissbruk även yttra sig som tjänstefel, förskingring, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Karaktäristiskt för korruption är det sluttande planet mellan det lagliga och olagliga. Gråzonerna är betydande. Dessutom förändras synen på korruption med tiden. Utbyte av gåvor och tjänster brukar ses som ett tecken på tacksamhet och generositet. I dagens samhälle, med en ökad medvetenhet om korruption, finns en konflikt i synen på gåvor, som tidigare ansågs vara sociala utbyten men numera ifrågasätts (Åkerström 2011).

Hur en muta definieras

”En muta eller otillbörlig belöning utgörs av förmåner av olika slag” (SOU 1974:37, s. 141). I praktiken betyder det att en muta kan bestå av i stort sett allt som otillbörligt erbjuds (givande av muta), eller tas emot (tagande av muta) för ett uppdrag eller en tjänst. Det är straffbart redan att erbjuda eller kräva en otillbörlig förmån, även om den inte faktiskt blir verklighet. Bestämmelserna om givande respektive tagande av muta finns i 10 kap. 5a och 5b §§ brottsbalken.

Korruption är en form av otillåten påverkan

Korruption i form av mutor och belöningar är ett sätt att utöva otillåten påverkan. Mutgivaren vill att muttagaren ska agera på ett visst sätt, förhålla sig passiv eller lämna information. Andra former av otillåten påverkan är hot, våld, trakasserier och skadegörelse. Brå har i en rad rapporter undersökt otillåten påverkan mot olika kategorier myndighetspersoner, men även mot vittnen och brottsoffer samt mot företagare (Brå 2005:18, Brå 2008:8, Brå 2009:7, Brå 2009:13, Brå 2009, Brå 2012:12).

På ett seminarium som Partsrådet anordnade våren 2015 pratade Tomas Brytting, professor i organisationsetik och forskningsledare vid Ersta-Sköndal högskola, om bedrägerier och oegentligheter i arbetslivet.